För att kunna förstå dessa effekter måste vi först ta ett steg bakåt och titta på lite biokemi – specifikt på hur kroppen använder en molekyl som heter vitamin B9, mer allmänt känd som folsyra eller folat. Den hittas i frukt och grönsaker likväl som i näringsberikad spannmål och är första steget i den biokemiska reaktionsväg som leder till DNA-metylering, det huvudsakliga epigentiska märket på DNA. Och, som vi nämnt, är metylerat DNA tyst DNA, vilket betyder att gener i det är avstängda.

När det väl kommer in i kroppen omvandlas folat, tack vare några kemiska reaktioner, till tetrahydrofolat (THF). Nästa steg är att sätta på en metylgrupp, bestående av kol och två eller tre väteatomer, på THF för att göra metyl-THF. Metyl-THF spelar en viktig roll i DNA-metylering genom att generöst donera sin metylgrupp till ytterligare en molekyl vilket skapar metionin. Och till sist, efter ytterligare ett par kemiska reaktioner, fungerar metionin i slutändan som källa för de metylgrupper som klistras på DNA. Här är en behänding översikt:

Folat...omvandlas till....tetrahydrofolat (THF)...som omvandlas till...metyl-THF...som donerar sin metylgrupp till...metionin...som donerar metylgrupper för att göra...metylerat DNA

Klart som dry martini, eller hur?

Faktum är att acetaldehyd har störst skuld i  den dunkande huvudvärk och kräkningar som kommer i släptåg med varje spritbemängd helkväll. Men förutom att orsaka upplopp i hjärnan och tarmarna påverkar acetaldehyd också folatmetabolismen. Det kan blockera enzymer som är inblandade i DNA-metylering såväl som att direkt förstöra metyl-THF.

Så det är vetenskapsbiten – men vad betyder det för oss?