Det som kanske är mest förbluffande med IGF2-generna från våra föräldrar är att de har identiska DNA-sekvenser, även om den ena har slagits av. En närmare granskning visar att det ändå finns subtila skillnader mellan tysta och aktiva gener, bortom själva DNA-sekvensen. Skillnaderna ligger i hur de närliggande DNA-sekvenserna är metylerade och det påverkar vilka proteiner som kan binda till DNA och aktivera generna. Mammas IGF2-gen (som inte är metylerad) tystas av ett repressorprotein som binder till DNA. Kromosomen från pappan är metylerad nära IGF2-genen. Det gör att repressorn inte kan binda och alltså inte stänga av genkopian från pappan. Metyl är en mycket enkel molekyl som förekommer i många biologiska processer. Forskare som Adrian Bird (University of Edinburgh, Storbritannien) känner väl till hur viktig den här lilla atomgruppen är när det gäller att tysta DNA. Men det är inte hur enkelt som helst att tysta gener. Man kan vrida på volymrattarna i DNA på en massa olika sätt. Det förekommer ett stort samspel mellan de tre huvudaktörerna vid tystandet av gener: DNA-metylering, nukleosomer och RNA (se Så här säger Neil). Det är epigenetiska funktioner som underlättar dialogen mellan miljön och vår genetiska hårdvara. VI vet ännu inte i vilken utsträckning epigenetiska egenskaper ärvs, men vi börjar få en klarare bild av hur de uppstår. Om vi tar DNA-metylering som ett exempel kan den bero på vad din mamma åt när hon var gravid. Försök med agouti-möss har visat att om dräktiga honor matas med metyltillskott kan det påverka volyminställningarna för generna hos avkomman.

Det är relativt nytt att man har kunnat påvisa att näringsämnen direkt kan påverka DNA. Även om vi ännu så länge inte vet så mycket om hur miljön inverkar på tystandet av gener, finns det alltmer som tyder på att det kan bli en mängd hälsoproblem – från cancer till schizofreni – om DNA-metyleringen störs när en individ utvecklas. Utan tvivel ligger den största betydelsen hos sådana ärftliga epigenetiska faktorer i hur din kost eventuellt påverkar generna hos barn och barnbarn.