Cancer: Nya läkemedel

Cancer är inte bara en sjukdom med en bakgrund. Det finns biljoner av celler i vår kropp, där alla härbärgerar en uppsjö av strängt kontrollerade biokemiska aktiviteter. Alltså finns det många punkter där kontroll kan braka samman och orsaka cancer. I varje särskilt fall är ett utmärkande drag ohämmad tillväxt utan respekt för omgivningen eller omgivande celler, ett skurkaktigt beteende som vandaliserar värden och, om det ges full frihet, kan ha dödliga konsekveneser. Desto mer vi förstår om var det kan gå snett för vanliga celler, desto fler möjliga terapeutiska måltavlor kan tas fram och undersökas. Upptäckten av den felaktiga Her2-genen, som sporrar tumörtillväxt i 25% av alla bröstcancerpatienter, har till exempel direkt lett till en anti-Her2 terapi som förlänger livet på många. Allt detta är tack vare genom forskningen. I jakten på terapier undersöks nu vårt epigenom, genomets orkesterledare, och låter cancerterapiernas horisont vidgas.

Av Dr Lindsey Goff (Queen Mary University of London, Institute of Cancer) :: Augusti 2006

Epigenomet kontrollerar vilka delar av DNA:t som är aktiva. Vårt genom är vindat runt cellulära ankarspel, histoner, som är märkta av enzymer med molekyler som acetyl och metyl. Märkningen och uppvindningen avgör sammantaget vilka gener (delar av DNA:t) som är påslagna och vilka som inte är det. När gener regleras som de ska hålls cellerna i schack, men då de beter sig onormalt ger de upphov till antisocialt cellbeteende.

Förändringar i beteendet hos två epigenetiska enzym, Histon Acetyl Transferas (HAT) och Histon Deacetylas (HDAC) verkar spela en roll i många cancrar genom att slå på fel uppsättning gener. En justering av HDAC:HAT-balansen har visat sig vara en användbar anti-cancer strategi och har resulterat i en familj läkemedelssubstanser som callas HDAC inhibitorer (HDACI) och som för närvarande leder kapplöpningen till kliniken.

HDACI:er kan krympa blodcancrar som leukemi och lymfom och många fasta tumörer som prostata-, colorektal- och njurcancer. En HDACI, SAHA, har redan nått fas III i kliniska prövningar. Det betyder att den prövats på humana patienter men kommer att behöva testas ytterligare innan den blir en standardbehandling mot cancer. Alla celler, normala liksom cancerceller, använder HDAC:er, men turligt nog är det mer sannolikt att cancerceller dödas av inhibitorerna än normala celler. Vissa cancrar svarar bättre på HDACI-behandling än andra, så terapin har inriktats på vissa tumörtyper.

Cancerceller är mästare i att förkläda sig. Trots att de är klart oönskade av sin värd undgår de oftast upptäckt på grund av sitt orediga men geniala genuttryck.
Att förstå epigenomet kommer att generera nya och spännande vägar att avslöja cancrar och hjälpa vårt immunsystem att slå tillbaka. HDACI-forskning visar att de här substanserna kan slå på immungener (som kallas MHC) som hjälper kroppen att känna igen främmande och oönskade inkräktare. Fär närvarande är fokus inställt på att finjustera läkemedelens specificitet och att identifiera patienter med de mest mottagliga tumörerna. Många anticancersubstanser används i kombinationer för att uppnå optimalt resultat, så kanske kommer HDACI:er att ha bäst potential på det sättet. H